Dagarna går...
Varje gång det repar i parketten tittar jag efter henne, och när jag kommer hem från jobbet är det väldigt tomt utan en stor svart buffel som möter upp i dörren... Men visst vänjer man sig, livet går sin gilla gång, och allt blir som vanligt igen.
Trodde dock jag skulle tycka det var ok vara utan hund ett tag, men ack nej, så blev det inte riktigt, vill ju ha en ny liten yrhöna som far fram här hemma och gör livet osäkert för oss ;-) vi får väl se, först gäller det att hitta en hund....
På jobbet är ganska mycket just nu, inventering som ska bli klar bland annat *suck* ett ständigt påhäng, men dock en rolig arbetsuppgift, och det är riktigt kul sedan när allt är klart att man har en siffra som man verkligen jobbat med och kan stå för :-). På fredag blir det nog jobb hemifrån, då ska jag försöka få inventeringen klar, en hel vecka innan sista datum det vore skönt :-)
Jag förstår hur det känns med att man hör o ser dem, tror man för att sedan upptäcka att man har fel... Hör fortfarande Kalle i trappan o ser Fjant ibland. Vi tyckte ju oss tom. se Tindris när hon var hemma med er.... Man saknar att komma hem o hon inte möter med sitt ursöta nylle=( Men tiden läker alla sår fast inte tomheten efter nån man saknar... Kram på dig!!! Och du vet vem som ställer upp om ni behöver hjälp med ert blivande nya yrväder.....
Åh, känner igen den där tomma känslan från det halvåret jag var utan hund i huset.
Är du intresserad av en busig berner så blir det nog halvsyskon till Baloo framöver ;)
// Kusin
Hm..kommenterade nyss men det blev nog fel...
Skrev iallfall att jag känner igen den där toma känslan från när jag var utan lurvhund iett halvår.
Det blir nog bernervalpar snart om du är intresserad hojta :o)
