Spår & annat skoj :-)
I torsdags började Ninja SKOLAN :-). Det började med en liten mjukstart med kontaktövningar på klubben allt medans gruppens övriga ekipage agerade störning (helt naturligt när de övade exakt samma som vi) Nyttigt och kommer bli jättebra för oss!!!
Idag var dubbelkurs. Vi skulle testa spår i skogen. Jag hade ganska höga förhoppningar eftersom Ninja använder sin näsa ganska mycket när hon är ute. Men ack nej, när vi kom i det raka, ganska enkla, 50meters spåret satte hon knappt ner näsan alls... Hon tyckte det var jättejobbigt med 5 hundar och massa människor som tittade på och höll sig knappt bakom mig medan jag försökte få henne att ta upp spåret. Hon hittade det 2 gånger men gick dock ej vidare i det.
Linda, min instruktör, och jag tog henne åt sidan efter fikat och la ett ännu enklare spår medan hon fick titta på, och jajemen, detta spår tog hon DIREKT och gick RAKT på Mjukosttuben som väntade som belöning en bit in i skogen. JAg får börja enkelt och ge henne en chans att bli duktig på det innan vi avancerar till svårare uppgifter helt enkelt :-)
Kisseriet då, hur går det med det? Rumsren har Ninja ju INTE blivit än. Men idag har hon inte kissat en enda gång inne, så vem vet, det kanske väntar en ljusning runt hörnet, vi får se :-).
Annars är livet med hund härligt. Ninja är en helskön individ som vill vara till lags och strävar efter att vara älskad. Ganska typisk Sheltie kan jag tro, hon är lite små ängslig, men oerhört nyfiken. Hon klarar dock INTE av om jag blir arg och höjer rösten nej då kryper hon ihop och kan till och med skvätta lite... Något vi får öva på helt enkelt, men ibland blir man ju lite irriterad det går ju inte att undvika.
Idag har hon själv gått fram och hälsat på två hundar som hon först tyckte var jätteotäcka men nyfikenheten tog överhanden så när vi gick förbi dem så satte hon helt sonika fram näsan och sa hej :-) de blev glada och hälsade glatt tillbax UTAN att äta upp henne, det ni :-)
Nu är det dock läggdax för både hund och matte.
Det är rejält svårt att få bra bilder på Ninja, men här kommer ett axplock, av bra OCH dåliga :-)
När hon är som ALLRA ALLRA VACKRAST:
på promenad, i lekparken
i bilen:
på upptäcksfärd i vår uppgrävda trädgård:
Går väl inte att missta att jag älskar mitt lilla yrväder :-)
En riktig liten kontorsråtta :-)
2 hela dagar denna veckan har Ninja fått tillbringa med matte på jobbet :-). Min tanke är att om allt fungerar ska hon få vara med mig 1-2 dagar i veckan.
Hon är superduktig!!! Ligger snällt under skrivbordet när jag jobbar och hälsar glatt, men inte överdrivet på de som kommer in på rummet :-) Däremot tycker hon att det är liiiite trist, så har hon en chans så försöker hon rymma till den mycket roligare övervåningen... Ja, det är där köket finns ;-) om någon undrar. Tanken är att hon ska spendera dagarna på mitt rum, och när jag lämnar rummet en stund så är det liiite jobbigt så då gnälls det, och skälls litegrann, men förhoppningsvis blir det bättre med lite övning.
Ett par olyckor har förståss hänt inne, men hon har varit mycket duktigare än jag trodde. Äntligen börjar vi faktiskt se tecken på när hon behöver gå ut, så nu blir det kanske liiiite lättare att hinna ut i gräsmattan innan olyckor av alla de 2 sorter händer inne ;-) men det är ju sånt som hör till när man skaffar valpisar ju...
I övrigt:
Koppeltränning gick oss helt förbi, och med det menar jag inte att hon ej går i koppel, nej nej. Hon går jättefint i koppel, helt utan att ha behövt träna innan :-). Jag läste i en tidning innan vi fick hem vår prinsessa att man skulle ha valpen lös mycket i början för att lära dem att följa en innan man la till kopplet, och tro det eller ej, det fungerade ju UTMÄRKT ju :-)
Dock är det en hel del som fungerar mindre utmärkt... Hon kommer inte alls alltid på inkallning, nej då, det betyder ju inte alltid godis och kel utan även slut på lek osv så istället för att galoppera till matte kan hon lika gärna springa lika fort åt andra hållet... Här kommer krävas mycket positiv inlärning av matte för att få tillbax den där glädjen i inkallningen som behövs... Men det kommer förhoppningsvis det med.
Sist av allt för denna gång, Ninja har fått en ny kompis, och djurhemmet i Lenhovda en ny innvånare ;-) (3 djur... men en; den stora katten, spenderar 90% av sin tid utomhus så inne har vi bara 2...)
Kissekatten Leo (eller Leo Lejontass som jag tycker ska vara hans rätta namn)
Hon är superduktig!!! Ligger snällt under skrivbordet när jag jobbar och hälsar glatt, men inte överdrivet på de som kommer in på rummet :-) Däremot tycker hon att det är liiiite trist, så har hon en chans så försöker hon rymma till den mycket roligare övervåningen... Ja, det är där köket finns ;-) om någon undrar. Tanken är att hon ska spendera dagarna på mitt rum, och när jag lämnar rummet en stund så är det liiite jobbigt så då gnälls det, och skälls litegrann, men förhoppningsvis blir det bättre med lite övning.
Ett par olyckor har förståss hänt inne, men hon har varit mycket duktigare än jag trodde. Äntligen börjar vi faktiskt se tecken på när hon behöver gå ut, så nu blir det kanske liiiite lättare att hinna ut i gräsmattan innan olyckor av alla de 2 sorter händer inne ;-) men det är ju sånt som hör till när man skaffar valpisar ju...
I övrigt:
Koppeltränning gick oss helt förbi, och med det menar jag inte att hon ej går i koppel, nej nej. Hon går jättefint i koppel, helt utan att ha behövt träna innan :-). Jag läste i en tidning innan vi fick hem vår prinsessa att man skulle ha valpen lös mycket i början för att lära dem att följa en innan man la till kopplet, och tro det eller ej, det fungerade ju UTMÄRKT ju :-)
Dock är det en hel del som fungerar mindre utmärkt... Hon kommer inte alls alltid på inkallning, nej då, det betyder ju inte alltid godis och kel utan även slut på lek osv så istället för att galoppera till matte kan hon lika gärna springa lika fort åt andra hållet... Här kommer krävas mycket positiv inlärning av matte för att få tillbax den där glädjen i inkallningen som behövs... Men det kommer förhoppningsvis det med.
Sist av allt för denna gång, Ninja har fått en ny kompis, och djurhemmet i Lenhovda en ny innvånare ;-) (3 djur... men en; den stora katten, spenderar 90% av sin tid utomhus så inne har vi bara 2...)
Kissekatten Leo (eller Leo Lejontass som jag tycker ska vara hans rätta namn)
En alldeles EGEN blogg :-)
Ja, nu är det dax, Ninja ska få en EGEN blogg istället för att behöva fajtas med mattes inlägg...
Ninja (Cronsocks HennyPenny) är en söt liten Shetland Sheepdog som föddes just på min (mattes) födelsedag :-). Redan det gjorde ju henne förutbestämd för vår familj ju... Meningen var att vi skulle ha hennes bror Hamlet, men nae han var inte alls intresserad av oss när vi kom för att titta. Ninja däremot var den som direkt skuttade fram och tog kontakt, och vem kunde motstå något såhär sött??? Ja, valet var gjort och plötsligt hade vi tingat en tik istället för en hane...
Namnbyte??? Vi hade ju bestämt oss för att vår hund skulle heta Scoby Doo... Men funkade ju INTE nu ju. Lucas bestämde sig för Daphne, men jag vägrade... Det blev lite olika namn hit och dig, Dora var det vi först enades om, men. snabba svängningar gjorde att vi slutligen fastnade för Ninja istället.
Husse Göran hämtade hem henne medan vi var på husvagnssemester i Vita Sand och sedan dess har hon varit vår lilla prinsessa :-)...
Här på bloggen kan ni följa Ninjas framsteg, (och tillbakasteg) tillsammans med andra roliga inlägg lite till och från! Jag hoppas det blir mycket skoj att skriva om i framtiden